Långvandringspass

Man blir bra på det man tränar...

Självklart eller hur? Därför känns det viktigt att inför vandringarna Fotrally och Fjällräven Classic faktiskt öva på detta moment. Jag springer ju en hel del men rörelsen är lite annorlunda när man går så man vil ju verkligen veta att skor,kläder,mage och huvud fungerar. Nu tänker jag även på tekniken i gången på samma sätt som i löpning med korta steg, huvudet högt och jobba med höften i stället för benen. Därför gav jag mig ut på ett 12 timmarpass igår med star kl 15,45 i tempot 5km/timme, rofyllt lugnt med andra ord. I detta tempo kmmer jag ju 6 mil på de 12 timmar jag ämnade hålla på och valde vägar därefter. Jag tog långa tråkiga raksträckor för att testa huvudet och mina egna kraftkakor för att testa magen. Båda dessa funkade utmärkt. I söndags gick jag ett 5 timmarspass med lite tyngre packning och då var det framförallt Fjällräven Classic som var målet med träningen. Fötterna har jag inga problem med och mina Salming Speed är verkligen underbart sköna såväl från start som efter 12 timmar, även när vätan satte in som blev fallet denna natt funkade de utmärkt.

Eftersom jag gått rätt mycket tidigare har jag ingen större respekt för ett 12 timmars pass utan knallar iväg utan större förberedelser efter att ha smitigt lite tidigare från jobbet. En av svårigheterna med att få till ett långpass är ju att hitta en stort hål i kalendern och eftersom jag inte fann ett sådant fick jag ta natten i anspråk då det ändå bara står sömn på schemat...

Efter en timmes promenad började det regna och jag var inte riktigt förberedd på detta. regnet var lätt och övergick snart i dugg och min vindjacka stod emot det mesta. Kyla är långt ifrån njutbart så det var skönt att dra på sig handskarna och ha en bandana över öronen.

Daniel, Silvio och Angelo är 3 rutinerade rävar i Fotrallyfamiljen och jag blev inspirrerad att ge mig ut efter deras 12 timmars pass i helgen innan. Silvio är regerande mästare och mästare vill man ju ta efter.

Att gå ensam är inget som helst problem för mig och jag går helst utan musik som jag tycker förtar lite av känslan en kväll i maj. När regnet upphör ökar fåglarnas sång i intensitet och koltrastens musik är ljuv när solnedgången sänker sig. I solens frånvaro sjönk temperaturen snabbt till endast en fjuttig plusgrad men då hade jag redan varit inne i depå och fått på mig ett par överdragsbyxor så temperaturen var inget problem. Kalorier och salt finns det gott om i saltade potatischips vilket brukar vara en följeslagare på långpass. Denna kväll beställde jag en portion saltade pommes frites med ketchup på Stadshotellet och det smakade prima i farten med lite varmt i magen.

Efter 6 timmars vandring känns kroppen precis som när jag startade, kvällen börjar bli mörk och älgarna kliver i väg som stora skuggor när jag passerar dem  utmed fälten. Min första belöning är en god cigarr  när jag passerat halvvägs och det har ju inte så mycket med fysisk träning att göra men för huvudet känns det prima och njutning skall inte underskattas.

Jag har tidigare citerat den underbara skiften Sommarboken från 1913 här kommer ett litet avsnitt till och kom ihåg att det är skrivet 1913 :-Många af de småttingar, som med små gälla röster uppstämma Du gamla Du fria, Du fjällhöga nord, ha aldrig sett ett fjäll, eller anat, hvarför deras land kallas Du tysta, Du glädjerika , sköna. Ty deras stad är varken tyst eller glädjerik eller skön och utanför staden komma de aldrig.. Nåja med jag känner mig verklgen privigerad att komma ut i naturen och få känna dofter, se färger och ljuden från fåglar och prasslande däggdjur. I pannlampans sken tar räven till flykt men vänder sig om avslöjad av sina lysande ögon i kalla natten.

Strax efter midnatt skingras molnen och fullmånen visar sig och lyser så pannlampan nästa blir överflödig. När jag knallar förbi husen på landsbygden där det fortfarandes tittas på tv eller tas ett kvällglas kan jag såklart inte låta blir att titta in utifrån vägen. Eftersom lampan sitter i panna och lyser åt det håll jag tittar blir säker en del i dessa smått ensliga hus förvånande när lampan sveper över deras tvrum som om någon skummis snockar omkring i natten med ficklampa.

Tillbaka i Trosa där jag startade och klockan närmar sig 03. I hamnen står 2 fiskare och drar upp gös i bra storlekar och jag undrar vad mer som pågår i Trosanatten som jag tidigare inte haft en aning om. Fåglarna har sovit klart och koltrasten börja åter ljuda när solen börjar lysa upp horisonten. Nu är himlen klar och fullmånen och solen battlar om att lysa upp majmorgonen. Snart tar solen över och då sitter jag redan hemma i köket och summerar min runda.

12 timmar är inget problem men det känns såklart både här och där. jag glädjer mig åt frånvaron av skavsår på fötter och kropp men kan konstatera att långvandring ändå känns regält i muskulaturen i benen. Tidigare har jag gått 23,20 med 10 kg packning så mitt mål på 34 timmar i Fotrally kvarstår även om jag nu förstår hur långt det är. Det som underlättar under lopp är såklart att man går med andra och har viss service utmed banan och kanske en sång... Sommarboken beskriver "sångens makt vid vandring" - Sången kommer, när andan eller det inre eller yttre behofvet falla på, och den är då ett medel att understödja trefnaden i vandringen, som icke bör underskattas... - Vi går över dagstänkta berg fallera, som..