Att låta sig inspireras

För att komma vidare i allt jag gör krävs att jag hittar massa bra inspiration. Det spelar ingen roll om det kommer till löpning, fixa i trädgården, jaga eller skapa nya menyer på vårt hotell. Utan inspiration blir det sällan bra och oftast trist.

Som liten grabb var det tennis som var min första sport. Min tränare hette Karl-Erik Einerth och var verkligen ingen dussintränare på sin tid. Han förde Halmstads stolthet, handbollslaget HK Drott till seger i allsvenskan redan under debutåret på 60 talet. En tränarsyssla som senare övertogs av den mer namnkunninga Bengan Johansson. Herr Einerth hade också stora framgångar som tennistränare (dock inte med mig) med t ex de småländska bröderna Simonsson.  Karl-Erik sa till oss småpojkar att inte bara spela tennis; -Läs tennis! Titta på tennis! Tänk tennis!!....

Och visst hade han rätt att det är prima att låta sig inspireras av de som är bättre än en själv i vad man än sysslar med. För två generationer sedan var det inom sporten Rekordmagasinet som beskrev idolernas görande och lockade till stordåd. När jag var liten var det planscher på väggarna, tv samt den egna föreningens stoltheter att se upp till som inspirerade. Idag när vi har mängder med sociala medier och tvkanaler är det lätt att leta upp sina förebilder och ta del av deras träning, utförande, utrustning, filosofi e t c. Och i detta avseende gillar jag medier stort.

Få saker är mer inspirerande i vardagen än att ha personal som man ser upp till gällande kunskap om  matlagning, drinkblandning, vinframställning, hur spabehandlingar skall utföras, hur alla våra lokaler städas på bästa sätt, hur vi marknadsför oss mm mm mm. Den coach som försöker vara bäst i laget lyckas sällan. Att däremot inse sin begränsning  och instället kunna ta tillvara på sina spelares förmågor och föra dem samman mot samma mål är den som står som segrare. Segrare eller inte så njuter jag av att ha ett lag att inspireras av!

Iochmed social mediers framfart har avståndet till förebilderna krympt avsevärt och det är lätt för mig som gillar traillöpning att hitta filmer på nätet på löpningar jag drömmer om och ibland har som mål att uppnå. Med dessa filmer på förebilder blir den dagliga träningen så mycket enklare att genomföra. Ofta är filmerna från Youtube inlindande i sköna miljöer och schysst musik men jag låter mig gärna förföras så länge det för mig framåt mot målen.

Det som för tillfället ger mig mest inspiration är de människor som verkligen vågar ta besluten att ge hän för sina drömmars mål och prova lyckan långt från den trygghetszon de befinner sig i. Jag tycker dessa människor är ruskigt häftiga som törs ta steget och prova om målet går att uppnå eller bara köra ett tag för att få leva i drömmen. Sorgligt nog blir jag för egen del såväl inspirerad som frustrerad av de som dagligen gör tvärtom och fattar uppenbart fel beslut. De som bara jobbar sig längre och längre från det liv de helst skulle vilja leva. Jag är väl ett slags mellanting mellan de modiga och de fega antar jag. 

De fega inspirerar mig att inte göra som de gör och de modiga bevisar ofta motsatsen med att våga gör livet lite gladare. Och glad vill man ju vara så ofta det bara går.

När nu avstånde till inspiratörerna krympt och jag är halvmodig har jag inte problem att ställa frågorna jag har i olika ämnen till de jag ser upp till och har som förebilder. Det kan gälla kost, träningstips, hur livet skall levas, momssatser, mattillsatser  ja stort sett allt. Det fina i kråksången är att de flesta förebilder svarar så länge frågeställningen är på rätt nivå. Prova!!!